Skall universiteten undervisa i filosofi?
Det kan tyckas märkligt att här behandla en fråga som mer är en fråga för den praktiska filosofin när jag nu kallat praktisk filosofi den meningslösa delen av filosofin. Inställningen att filosofi kanske inte borde läras ut på universiteten är något som man ändå möter då och då och det kan vara bra att undersöka om inställningen är berättigad.
Filosofi och ekonomisk vinning
Vad bygger de som kritiserar filosofin sin kritik på? Oftast handlar det om ett nyttoargument. Filosofin leder inte till utvecklandet av produkter eller tjänster som man kan tjäna pengar på eller ha nytta av, menar kritikerna. Fast redan här får kritikerna problem, naturligtvis tjänar till exempel filosofilärare pengar på filosofin.
Kanske skall vi ändå kräva att ett ämne skall bidra lite mer än att enbart bärga för att lärare i ämnet självt kan tjäna pengar på att undervisa i ämnet. Bidrar filosofi med någon ekonomisk nytta förutom att filosofilärare kan jobba som filosofilärare? Men vi måste precisera ämnet ännu mer, bidrar filosofi med någon ekonomisk nytta till de som så att säga inte jobbar inom branschen? Programmerare till exempel bidrar med program som ökar lönsamheten för företag. Filosofi bidrar till exempel med att olika sekreterare får arbete med att registrera elever på de filosofikurser eleverna vill gå, men vi får nog ändå säga att de jobbar i branschen.
Någonstans är det nog ändå så att filosofi inte är till samma omedelbara nytta som att lära sig programmera, sköta bokföring eller läsa medicin. Men det är utvecklande att kunna bryta ner ett argument och se vad den som argumenterar förutsätter i sin argumentation. Det kan vara användbart för att se vad man själv förutsätter för dumheter i sitt eget liv.
Kunskap för dess egen skull
Jag tycker att i Sverige så betonas nyttoaspekten lite väl mycket av väldigt många. Någonting kan ha ett värde utan att för den skull leda till ekonomisk vinning. Har det inte ett värde att känna till att Gustav II Adolf dog i Lützen 1632, även om vi inte tänkt att bli historielärare? Många gånger söker vi kunskap för dess egen skull och det är vad jag tycker att universiteten skall syssla med. Inte ängsligt fråga sig om det de sysslar med leder till ekonomisk vinning, utan se till att de faktiskt producerar kunskap. Här kan filosofin hjälpa till genom att försöka definiera vad som verkligen är kunskap, det är faktiskt svårare än det låter.
Filosofin producerar dock egentligen inte någon kunskap. Snarare är det så att den mer och mer precist beskriver olika problem ur olika synvinklar, men oftast är det i slutändan omöjligt att verkligen lösa det problem som beskrivs. När man hittar ett sätt att lösa problemet, så knoppas problemet av från filosofin och blir en vetenskap, vilket till exempel hänt med fysiken och psykologin. Detta är ändå en aktivitet som kan ha ett värde genom att den till exempel undersöker var gränsen går för vad som är kunskap. Visst vore det konstigt om man vid universiteten ägnade sig åt kunskap men inte fick ägna sig åt att försöka komma fram till var gränserna för kunskapen går?
Foto: Humanisten, del av Göteborgs universitet. Foto från Wikipedia. Används under licens ccby-sa4.0 Fotograf Tobago
Filosofi och ekonomisk vinning
Vad bygger de som kritiserar filosofin sin kritik på? Oftast handlar det om ett nyttoargument. Filosofin leder inte till utvecklandet av produkter eller tjänster som man kan tjäna pengar på eller ha nytta av, menar kritikerna. Fast redan här får kritikerna problem, naturligtvis tjänar till exempel filosofilärare pengar på filosofin.
Kanske skall vi ändå kräva att ett ämne skall bidra lite mer än att enbart bärga för att lärare i ämnet självt kan tjäna pengar på att undervisa i ämnet. Bidrar filosofi med någon ekonomisk nytta förutom att filosofilärare kan jobba som filosofilärare? Men vi måste precisera ämnet ännu mer, bidrar filosofi med någon ekonomisk nytta till de som så att säga inte jobbar inom branschen? Programmerare till exempel bidrar med program som ökar lönsamheten för företag. Filosofi bidrar till exempel med att olika sekreterare får arbete med att registrera elever på de filosofikurser eleverna vill gå, men vi får nog ändå säga att de jobbar i branschen.
Någonstans är det nog ändå så att filosofi inte är till samma omedelbara nytta som att lära sig programmera, sköta bokföring eller läsa medicin. Men det är utvecklande att kunna bryta ner ett argument och se vad den som argumenterar förutsätter i sin argumentation. Det kan vara användbart för att se vad man själv förutsätter för dumheter i sitt eget liv.
Kunskap för dess egen skull
Jag tycker att i Sverige så betonas nyttoaspekten lite väl mycket av väldigt många. Någonting kan ha ett värde utan att för den skull leda till ekonomisk vinning. Har det inte ett värde att känna till att Gustav II Adolf dog i Lützen 1632, även om vi inte tänkt att bli historielärare? Många gånger söker vi kunskap för dess egen skull och det är vad jag tycker att universiteten skall syssla med. Inte ängsligt fråga sig om det de sysslar med leder till ekonomisk vinning, utan se till att de faktiskt producerar kunskap. Här kan filosofin hjälpa till genom att försöka definiera vad som verkligen är kunskap, det är faktiskt svårare än det låter.
Filosofin producerar dock egentligen inte någon kunskap. Snarare är det så att den mer och mer precist beskriver olika problem ur olika synvinklar, men oftast är det i slutändan omöjligt att verkligen lösa det problem som beskrivs. När man hittar ett sätt att lösa problemet, så knoppas problemet av från filosofin och blir en vetenskap, vilket till exempel hänt med fysiken och psykologin. Detta är ändå en aktivitet som kan ha ett värde genom att den till exempel undersöker var gränsen går för vad som är kunskap. Visst vore det konstigt om man vid universiteten ägnade sig åt kunskap men inte fick ägna sig åt att försöka komma fram till var gränserna för kunskapen går?
Foto: Humanisten, del av Göteborgs universitet. Foto från Wikipedia. Används under licens ccby-sa4.0 Fotograf Tobago
Kommentarer
Skicka en kommentar